Biskakaren jag fick av Michael Palmer.

Mät varroanivån

Den viktigaste hjälpen för att avgöra om man ska behandla mot varroa – kontrollera angreppsgraden/varroanivån!

Den viktigaste hjälpen till att urskilja sämre och bättre bisamhällen, vilka samhällen som kommer att få sina drottningar ersatta och vilka drottningar man kommer att odla döttrar ifrån.

Tröskelvärdet för behandling är 3% angreppsgrad/varroanivå, 3 kvalster på 100 bin (9 kvalster på 300 bin).

Antalet testade bin är 1 dl. Det är ungefär 300 bin. Du behöver inte räkna bina. Resultatet blir tillräckligt bra för att man ska kunna besluta sig för vad man ska göra eller inte göra.

Biskakaren

En metod för att övervaka varroanivån jag har använt är alkoholtvätt med en biskakare. Det ger en tillräckligt bra och snabbt underlag för beslut om man ska behandla eller inte.

Tillverka din egen biskakare

Hitta två lämpliga raka plastburkar med plastskruvlock, 3,5-5 deciliter . Man kan hitta dem i mataffären fyllda med jordnötssmör. Töm dem på ett eller annat sätt. :)

Såga cirkulära hål i locken, cirka 60 mm i diameter. Lämna en liten kant. Kanten ska täcka ett cirkulärt nät med cirka 3 mm fyrkantiga hål.

Limma de två locken tillsammans med nätet däremellan och lockens gängor utåt. Du kan också smälta ihop locken med ett lödkolv.

Nu kan man skruva en burk på det ena locket och den andra burken på det andra locket. Sålunda får man de två burkarna fästa tillsammans med locken däremellan.

Hur man använder biskakaren

Skruva loss en av burkarna från biskakaren. Fyll den med cirka 2 deciliter T-sprit.

Skaka bina på en kaka i en tillräckligt stor plastlåda så att bina faller ner i den och inte utanför. Skaka sedan bin till ett hörn.

Ta ett mått på 1 dl och fyll det med bin från lådan. Häll bina i burken med T-sprit.

Skruva fast den andra burken med de två locken ordentligt på burken med T-sprit och bin. Skaka tillbaka resten av bina i lådan ner i bikupan (eller framför bikupan).

Skaka biskakaren försiktigt i 45-60 sekunder med bin och alkohol i bottenburken.

Vänd sedan på biskakaren. T-spriten kommer att rinna genom nätet i burken som nu har blivit den nedre. Bina stannar över nätet.

Levande kvalster som satt på bina dog av alkoholen (det gjorde bina också). Kvalstren faller också genom nätet (cirka 90% av dem). Även lite smuts följer med kvalstren. Du kan känna igen varroakvalster på de släta kanterna på dem och de ojämna kanterna på smutsen.

Lyft biskakaren över huvudet och titta på bottnen. Där hittar du kvalster som satt på bina.
Antalet bin i en dl bin är cirka 300.

Skaka bina från en ram (eller två) nära ynglet. Strax ovanför mitten av spärrgallret, eller en ram utanför yttersta yngelramen från någon av sidorna om yngelramarna i översta yngellådan. Då får du den mest representativa mängden av kvalster som sitter på bina och undviker att inkludera drottningen.

2 varroa/300 bin = 0,6 varroa/100 bin = 0,6 % – < 3 %

19 varroa/300 bin = 6,3 varroa/100 bin = 6,3 % – > 3 %

Om du hittar 9 kvalster på bottnen av biskakaren är varroanivån 9/300 = 3/100 = 3%.

När du är klar kan du spara alkoholen till nästa test genom att hälla alkohol/kvalster/smuts-blandningen genom en kaffesil. Du kan fylla på lite T-sprit för att uppnå 2 dl igen.

Se till att rengöra flaskan från eventuella kvalster som kan ha fastnat på burkens sidor.

Om du vill kan du skaka samma bin du gjorde nyss en andra gång för att få tag på de eventuella 10% kvalster som kan ha blivit kvar bland de döda bin ovanför nätet.

Innan du testar nästa samhälle avseende varroanivån, kan du slänga de döda bin i en hink.

Efter att ha vant dig vid proceduren kommer du att kunna göra testet på cirka 4 minuter.
Du kan titta på en kort video om hur du använder biskakaren:

Är det värt döda 300 bin?

Om du inte gör något för att hjälpa bina att bekämpa kvalstren kommer många tusen bin att dö, sannolikt hela samhället. I alla fall innan din bistam blivit resistent.

Under ett kraftigt nektardrag kommer ungefär tusen bin per dag aldrig tillbaka till bikupan efter att ha arbetat ut sig med att hämta nektar.

Bin dör av många anledningar. Många av dem hjälper bisamhället att överleva och må bra.

Arbetsbin lever i genomsnitt 6 veckor under högsäsongen. Det är särskilt matningen av yngel som får dem att åldras. Under en vilosäsong som vintern eller en torrperiod när det inte finns något eller lite yngel kan ett arbetarbi leva 6 månader (till exempel från höst till vår).

Yngel kan också fungera som ett sätt att fånga parasiter eller fungera som matbuffert. Således dör de för det mesta på ett sätt som bisamhället kan dra fördel av.

På senhösten drivs de flesta drönarna ut ur samhället för att dö. Detta för att minska påfrestningarna på samhället under den kommande vinterperioden.

Under vintern kan normalt upp till hälften av binpopulationen dö. Vissa bin i de yttre delarna av vinterkklotet dör när eller efter de isolerat de inre delarna. Några av bina i de inre delarna av vinterkklotet dör efter en period av att skapa värme. De blir utslitna av detta arbete också.

EasyCheck är en variant av biskakaren som man inte behöver vända på. Man kan köpa den från biredskapsförssäljare. Ursprungstypen finns också till salu

EasyCheck - en alternativ biskakare

Det finns en kommersiell variant av biskakaren som fungerar lite annorlunda och lite mer effektivt. Nästan 100% av kvalstren tar den fram. Man skakar EasyCheck ännu mildare än den ursprungliga biskakaren och man snurrar den gärna istället för att skaka den upp och ner. Kvalstren faller genom hålen i "nätet" när de lossnar från bina och inte bara i slutet av testet.

Alternativ till biskakaren - Beescanning-app

Om du inte vill offra 300 bin kan du använda mobilappen Beescanning. Du laddar ner appen till din Android-telefon eller iPhone. Man tar bilder från förslagsvis tre yngelramar, och så många bilder av varje kaksida så man får med de flesta bin på dem. Följ instruktionerna på

Testning av angreppsgraden är gratis. Appen kan göra mer och detta kostar lite grann.

Var ska man ta bin för ett test?

Spelar det någon roll vart du tar bina? Ja.
Randy Oliver i Kalifornien har undersökt fördelningen av kvalster på bina, s k foretiska kvalster.

På bina på yngelramar kan varroan variera ganska mycket mellan olika kakor. Längst bort från ynglet kan varroanivån vara lägre än genomsnittet. Om man väljer att ta ett prov från yngelramar, tar man gärna från fler än en så att resultatet blir ett slags genomsnitt.

Nära ynglet men inte från en yngelram är ofta den mest representativa platsen för den genomsnittliga varroanivån i ett bisamhälle. Inget prov visar exakt genomsnittet. Det som är viktigt är att få ett tillräckligt bra värde för att få ett tillräckligt bra beslutsunderlag för om man ska vidta någon åtgärd.

När man tar ett prov för biskakaren är det snabbaste och enklaste att skaka mittramen i den första skattlådan över spärrgallret. Eller den andra ramen från den sista eller första yngelkakan i den övre yngellådan. (Den yttersta kanske inte har tillräckligt med bin.) Om du tar provet därifrån är det minst troligt att du kommer att inkludera drottningen. Det vill man inte göra.

Resistensen ökar

3% varroanivå som ett tröskelvärde för när man ska behandla med tymol fungerar bra. När bina inte är särskilt resistenta kommer en fullständig behandling per säsong att vara en total mängd tymol som är större än när motståndskraften har ökat.

En vårbehandling innebär ofta en bit med 5 gram tymol. Den ersätts med en andra bit 10 dagar senare eller 7 dagar senare. Om sju dagars intervall används ger man en tredje tymolbit efter 7 + 7 dagar. Endast en bit används åt gången på våren för att minimera påverkan på yngelsättningen.

Mot slutet (om inte tidigare) av säsongen med fortfarande yngel i bisamhället kan det att vara dags att kontrollera angreppsgraden igen. Om angreppsnivån säger så är det dags för en behandling med 2 tymolbitar som ersätts efter 10 dagar med en ny omgång.

Den totala mängden tymol under en säsong kan variera mellan 30-40 gram för samhällen som inte är särskilt resistenta.
När samhällen behandlas med 30-40 gram per år kan mikrobiomet påverkas så mycket att vissa resistensfaktorer kan överskuggas av viruseffekter.

Om tröskelvärdet på 3% följs kommer inga samhällen att vara stora källor för reinvasion. Så snart som vissa samhällen visar bättre kvalsterjägar-egenskaper och andra motståndsegenskaper ersätter man drottningarna i de sämre samhällena, de som man behövt använda mest mängd tymol i. Olika typer av motståndsegenskaper behövs för långvarig och bestående resistens. Nya drottningar till dessa odlas från de bästa.

När motståndskraften växer kommer biskakaren att bli ännu viktigare för att ta reda på när behandlingstillfällen och tymolmängd kan minskas.
Snart kommer en full säsongsdos att vara 20 gram istället för 30-40 gram (dock fortfarande det senare för några få).

När man når en situation där ett stort antal bisamhällen bara behöver en 5 grams-bit på våren och de efter det får en ny drottning och inte behöver någon behandling på sensommaren har du passerat en bra del av vägen mot resistenta bin .

Nu är masonitskivan utanför flustret också viktigare. Det kan mycket väl vara så att vårnivån av kvalster är mycket låg i vissa samhällen, efter att behandlingen varit liten eller ingen föregående år. Under den senare delen av säsongen kanske man ser några enstaka DWV-bin utanför några av dessa samhällen. Det kan vara så att mikrobiomet har återfått styrka, om du bara har behandlat 5 gram eller så under säsongen(-erna) före den innevarande. Så även om varroanivån kan ha passerat 3% något och under en kort tid på grund av viss reinvasion, kan samhället hantera detta bra.

Vid något tillfälle, något år, kan man börja hoppa över sensommarens varroakontroll och bara titta på masonitskivan framför samhället. Speciellt samhällen som inte står så nära andra bin. Den kommande våren kommer att visa om du skulle ha väntat ett eller två år till med att utesluta sensommarmätningen och bara titta på masonitskivan utanför flustret..